Jag lever!

Jösses Amalia vad jag har fått känna av att jag lever. Jag som trodde att det skulle lugna ner sig på jobbet efter nyår men tji fick jag. En kollega är sjukskriven och innan det har utretts så får inte min chef anställa någon vikarie. Vi är bara 4 som jobbar med samma sak så det märks tydligt i vår arbetsbelastning när någon är sjuk en längre period. I går var första gången sen jag vet inte när som jag kände att jag var i fas. Det är ju en himla tur att jag stormtrivs på mitt jobb och vill absolut inte byta. Dessutom har jag en jättebra chef.

Nog om  detta, här hemma är det full fart att planera ett tvåårskalas. Det ska inte bli något barnkalas, Ester får nog vänta något/några år på det. Däremot ska vi ha barnkalas med Pippitema för familj och närmsta släkt. Så nu ska jag sätta mig och fixa i ordning inbjudningskort. Det är inte fel att ha ett repro på jobbet.

Lite klippande och sen skrivande på baksida och sen på med frimärket