Liten blir stor

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har vi tagit nästa steg där Ester går på dagis och vi två arbetar. Det känns så konstigt att åka tillsammans till våra jobb varje morgon. Det senaste 1,5 året har ju någon av oss varit hemma. De första 9 månaderna var jag hemma på heltid och därefter har vi delat 50 %, något som passat oss båda perfekt.

Det här med att lämna på dagis är påfrestande. Ester tycker egentligen att det är kul där men att lämna ifrån sig en ledsen tjej varje morgon är jobbigt. Hon vill ju vara där och ha oss med hela tiden. Det sliter i hjärtat. Jag vet att det går över efter någon minut när vi gått, men ändå. Hoppas så att det släpper snart. Som tur är så tycker vi att personalen är fantastiska och vi litar på dem till 100 % och de säger att det går jättebra på dagarna så då gör det det.